Bra att företag berättar vilka konsekvenser ett maktskifte kan få…några rader SJ också

Anser att det är bra att företag beskriver vilka konsekvenser företaget och de anställda får vid ett eventuellt maktskifte. De har all rätt att göra det och bör diskutera viktiga valfrågor. Det kan väl inte vara så att den andra parten dvs facket har monopol på det. Vad jag kan minnas så har LO pumpat in STORA pengar i ett partis valrörelse och tyckt mycket i olika valfrågor. Jag förvånas att det blir en sådan storm kring vad en VD tycker i en viktig valfråga.

Det är valår och socialdemokraterna bombar ut olika utspel som måste få väljarna att bli helt snurriga. Första ska man spara 10 miljarder på myndigheterna vilket skulle innebär att många skulle bli utan jobb.
Sedan går man ”bananas” för att SJ fullföljer sin plan som SJ presenterade förra året som ska spara 1 miljard kronor på tre år. Att lägga ner resebutikerna vilket tyvärr drabbar även Eskilstuna är anpassning till marknaden eftersom endast 4 procent av biljett försäljningen sker via dessa. Alla vet också att SJ får konkurrens på lönsamma linjer och att biljettpriserna kommer bli lägre för oss resenärer. När det gäller förseningar som drabbar oss resenärer så står Trafikverket för ca 60 % av alla förseningar dvs inte SJ fel. 6 % av förseningarna beror på SJ. Avkastningskravet som hamnade i fokus är sedan 2005 10 procent. Staten fick 2012 157 miljoner och 2011 12 miljoner i avkastning från SJ dvs pengar som gick till statskassan. Mycket eller lite får alla själva avgöra. Gäller att se det verkliga problemet. Ren populism från socialdemokraterna gällande SJ.

Hur stor ska klyftan vara LO?

År efter år får man höra om löneklyftan som finns mellan en VD i ett stort börs bolag jämfört med en industriarbetare. LO hade räknat ut att VD tjänade 40 gånger mer än industriarbetaren. Det är man emot och det är helt ok. Min fråga är hur stor tycker man att klyftan ska vara för att vara lagom?

Det sannolika är att man fortfarande är sur över regeringens jobbskatteavdrag som sedan 2006 gett betydligt mer i plånboken för låginkomsttagarna än de fackliga löneförhandlarna.